Jag har aldrig känt sådan här känslor till någon person i hela världen. Kärleken till min lille son Lennox är så stor så att det nästan är lite jobbigt. Från första mikro-sekund jag såg honom skulle jag bokstavligen kunna gå genom eld och vatten, hugga av arma och ben, simma i en vulkan, hoppa från Eiffeltornet..... för att rädda honom från hemsk heter. Innan jag fick barn var jag en rätt hårdhudad tjej. Det skulle mycket till för att jag skulle börja gråta. Har ex. ALDRIG gråtit till en film. Fast att vänner runt mig har suttit och stor gråtit. De fråga mig om filmen inte va jätte bra och sorglig. -Jo, den va la sorglig....typ.
Men nu, guuuuud. Jag tål ingenting!! Blir så ledsen av allt hemskt som händer ute i världen. När barn är drabbade.....ohh det gör så ont i min kropp och själ. Vill ta hem varenda liten unge och bädda ner dem och läsa en saga, laga god mat. Låta den bara vara barn!!!!
Jag är så glad för min son, han kommer få ett fint liv. Med fina människor runt sig. Få alla möjligheter till att utvecklas till en fin person som får möta nya spännande utmaningar i livet.
Jag är så glad att denna lille person är en del från mig. JAG är hans mamma!!
Jag är så glad att jag är här nu, stunden som jag har längtat efter i så många år...... att det finns en människa som liknar MIG!......och han är min son!
KÄRLEK!
Jag bara ler när jag läser & förstår precis vad du känner.
SvaraRaderaUnderbart!!!
Kram & trevlig helg
Jag förstår precis hur du menar, även fast jag gråtit till filmer så länge jag kan minnas.
SvaraRaderaMen nu har jag 2 fantastiska killar som delar samma dna som jag. För första gången i livet kan jag leta liknande drag hos någon annan.
Eftersom man dessutom är uppväxt i en vardag där det inte är en självklarhet att kunna få biologiska barn, så ser jag det som ett privilegium att ha fått 2.
Och sen rädslan över att det ska tas ifrån mig igen.
<3
SvaraRadera<3 <3 <3 till dig min underbara vän!
Radera